det är förjävligt hur saker kan rasa ihop. jag är så arg och så ledsen samtidigt. mest ledsen, bara ledsen. jag duger inte till helt enkelt. i och oskar tröstade igårkväll och så insåg jag det direkt. är inte inräknad i någons framtid, så varför är det jag som tänker på alla andra konstant.

var otrevlig mot natte utan att mena det, var nåt med den jävla salen.
så varför ringer han varje kväll och saknar när vi antagligen inte kommer (kunna) träffas när han kommer ner nu i helgen. för lite tid säger han nog och allt annat som förstörde denhär helgen. men det är jag som säger det.

iaf, allt kom över mig och jag var tvungen att gå. just innan kom göran och bedömde photoshop uppgiften vi fått "ja hej jag har varit klar ett tag nu" och det måste nog varit i jämförelse med resterande fiskpinne cp-n (förutom natte och linnea såklar) i vår klass som nog fick göran att reagera som han gjorde "Hah! men det var ju vansinnigt fint!" sa han, åt min klara uppgift.

jag duger iaf för min fotolärare. känner mig jättelyckad verkligen.

stack därifrån och köpte för 600kr, inne på forex när jag växlade 120 dollar verkade tjejen bakom glasrutan hög. (TUR att jag lämnade 100 dollar hemma, dom ska sparas till sommaren) men jo när jag kom upp för trapporna i min port med tunga h&m väskor fick jag fick jag sån fruktansvärd ångest-hjärtklappning att jag fick sitta ner ett tag, blev livrädd och hade/har hemskt dåligt samvete. Fan klädhysterinlyckan räcker knappt ens vägen hem. Innan kunde jag leva på det iaf några dagar.

det där centret som ska ringa kommer säkert ringa mig idag. jag vill inte för jag vågar inte hoppas på bra saker längre.

Down a manhole in that bad way